norrlandsprinsessan

Nu har jag bokat flygbiljett till mig o Stella, den 21 aug flyger vi hem till Umeå vid 8 på morronen..
Jag fick ringa till Malmö Aviation direkt efter jag bokat min biljett för att få bekräftat att Stella fick plats på flyget. Tanten på bokningen började fråga vad Stella vägde:
"ehh...det vet jag inte" blev mitt svar, men hon är ju en kattunge så hon kan ju inte väga mer än något kilo...eller kanske två...så vi satte 5 kg som vikt med bur o allt :)

Sen va jag tvungen att fråga...hade tänkt på det länge för när man går igenom säkerhetskontrollen..så skickar man ju alla väskor genom ngn röntgenapparat...så jag frågade om jag måste skicka Stella igenom den.. haha, dum fråga jag vet - men man måste ju fråga!! För när jag har gått igenom kontrollen så har det stått massa varningslappar o texter på maskinen om att man kan skadas om man kommer för nära eller så....men tanten på bokningen trodde att bara buren åker igenom...o att jag får hålla i Stella o gå igenom den där typ porten som man går igenom brevid...
gud va orolig man kan va...man blir ju som värsta mamman med barn, fast barnet i det här fallet är en kattunge....
Nu känns det iaf skönt att ha något bokat o att veta när man kommer hem :)
Bara att hålla tummarna för att Stella sköter sig under flygresan...

                          

Ja, jag tog sommarens första dopp i söndags, i Lillsjön...som jag tyckte va kall men Eric tyckte jag va fjantig :)
Men nu är det gjort iaf, notera att den 20 juli badade Anna "badkrukan" för första gången sommaren 2008..

Idag har jag vart ledig eftersom jag har jobbat hela helgen...satt o degade inne hela förmiddan, men efter lunchen vid två började det klia i benen :) Så jag gav mig ut i skogen igen, har nog fastnat för löpningen nu, iaf såhär på sommaren när solen för det mesta skiner o man slipper tampas med snö och blåst. Fast i lördags när jag var ute o sprang i spåret såg det lite oroligt ut på himlen redan när jag gav mig ut, med blåsvarta moln. Halvvägs genom rundan började det mullra och strax därefter kom regnet, visserligen ingen ösregn men ändå...fast det var rätt skönt med lite avkylande regn mot den varma svettiga kroppen - och desto skönare att ställa sig i den varma duschen när man kom hem sen!

Idag gick det om än bättre att springa, man märker snabbt hur mycket lättare det går att springa. Det jag tycker är jobbigast med löpningen är att man hela tiden måste pusha sig själv att fortsätta, andningen går jättetungt o benen känns som bly ibland...då är det bara att peppa sig själv o säga 'komigen', fram till tallen därborta...o när man kommer dit hittar man nästa punkt att springa till åsså håller man på så rundan igenom :) Det är jobbigt men jäklar va stolt man är när man springer alla 5 km o kommer hem helt degig i benen...hoppas jag lyckas springa en 2-3 ggr i veckan i höst också...men då blir det inomhus, på IKSU :)

                                   

Nu har jag precis kommit hem från jobbet, va tvungen att ringa mamsen o prata av mig innan jag fortsätter att "blogga av mig" dagens händelser....det var en tant som dog på jobbet idag. För er som inte vet det, så sommarjobbar jag på hemtjänsten.
Redan i fredags var jag till den här tanten, Inga när jag jobbade på kvällen. Då var hon skakig o såg ut att inte må så bra, dessutom hade hon kissat på sig...nåt som hon aldrig har gjort förut (vet jag nu såhär i efterhand). Men jag ringde hennes son o han skulle komma dit senare på kvällen. Sen kom jag dit igår på förmiddan igen o då hade hon gjort på sig, ja nr2 ni förstår...ursh det luktade hemskt....o jag fick upp henne ur sängen o fick i henne lite fil iaf...sen ringde jag hennes anhöriga igen o dom skulle åka dit senare. Pernilla (en annan sommarvikarie) jobbade på em och när hon åkte dit låg Inga på golvet...så hon larmade en ambulans....och nu idag så kom vi till jobbet o undrade hur det hade gått med lilla Inga...så ringer sonen på min telefon vid lunch, jag hade "anhörigtelefonen" idag...han låter jätteledsen på rösten men säger lungt o sansat att hans mamma gick bort i morse....

Lilla Inga, hon var dement så hon hade säkert mått dåligt länge, men inte kunnat uttrycka det....och jag bara önskar att jag hade sagt till henne sista gången jag såg henne vilken go tant hon var!! Hon var verkligen världens sötaste....glömde bort det mesta och sa ofta som svar på när man ropade när man kom in: "Inga" och då svarade hon -" Ja det är Inga Slöman", för hon tyckte alltid att hon var så trött och slö....

Nu ikväll när jag har kommit hem från jobbet har jag svårt att släppa det här, man är chockad för att det gick så fort, sist i tisdags stod jag och skämtade med henne när vi väntade på taxin...o nu finns hon inte längre....åsså tänker man på hennes familj, hur jobbigt måste inte det här vara för dem? Jag får försöka trösta mig med att hon nu är på ett bättre ställe där hon inte har ont....

                   

Har suttit i 1 ½ timme idag o rensat blåbär som jag o Eric plockade igår eftermiddag. Direkt när han kom hem från jobbet gjorde vi lite matsäck och tog bilen ut till vårt "blåbärsställe".
Flugorna var ihärdiga som bara den o surrade runt våra huven, så vi gav upp efter bara en timme, men nära 2,5 liter blev det:



Eftersom jag plockade med en sånhär bärplockade tog jag ju med mig nästan halva skogen hem :) så det blev endel blad o kvistar att rensa bort...o en spindel hittade jag också - huuu!!

Nej nu är det dags att göra sig i ordning för jobbet, jobbar kväll o sen heela helgen - tänker "pengar, pengar" så går det bra att jobba ;)

Jag kom precis hem ifrån jobbet, det ÖSREGNAR ute - ni kan ju räkna ut med stortån hur genomblöt jag var när man cyklar en 3 km i ösregn....
Nu har jag iaf kommit in, dragit av mig alla blöta kläder o bytt till torra, hälsat på Gunnel och sitter just nu i köket o myser med lite chai-te
             Så nu känns allt lite bättre, inget är så mysigt som att sitta inne o titta ut på regnrusket ;)